Skål till odling

Skål till odling

I ett laboratorium finns det små runda skålar som ser ut som askar. De kallas för petriskålar och används för odling av olika celler och mikroorganismer, som till exempel bakterier.  Petriskål skapades 1877 av Julius Richard Petri och 1887 modifierades skålen med ett tillhörande lock, för att skydda mot alla typer av föroreningar som annars kan påverka resultatet. Runt 1890 tillkom agar, som är ett näringssubstrat eller näringsplatta, som man lägger i botten på petriskålen för att ge näring åt den odling man arbetar med.  

 

 

Olika slags petriskålar

 

Petriskålar tillverkas oftast i tjockt, tåligt glas eller i hård genomskinlig plast, men det finns även enklare petriskålar i tunnare plast som är till engångsbruk. Oftast får man ta av locket för att kunna studera odlingen, men det finns petriskålar som är så pass genomskinliga att man kan se odlingen i lupp utan att ta av locket. Man kan tänka att petriskålar är något som man endast beställer som företag eller institution, men söker man på Petriskålar så kommer det upp en mängd olika slags petriskålar i allt ifrån storpack till mindre inköpsmängd.

 

Användningsområden

 

Normalt används petriskålar laboratorier men det finns många användningsområden och användare som man kanske inte tänker på. Det är inte ovanligt att man får prova på odling av mikroorganismer som bakterier, i skolor som grundskolan, och på universitet kan det vara ganska avancerade odlingar som eleverna får utföra. 

 

Men petriskålar köps även in av förskolor och fritidshem som vill låta barnen få prova på att se vad som finns runt omkring, på ett lekfullt sätt. Kanske får de en möjlighet att se hur ren deras skolbänk är eller hur väl de har tvättat sina händer. Men petriskålar är också något som många hembryggare av öl nyttjar till att odla egen jäst. Det blir både billigare och ger mer kontroll över kvaliteten på jästen.